Källarvägg

Källarvägg

I dagens bostäder utnyttjas källaren på ett annat sätt än förr. Ofta vill man inreda källaren till boyta med höga krav på värmeisolering och komfort. För källarytterväggen innebär det en helt annan fukt- och värmemiljö än tidigare. Väggen utsätts för ett flertal olika fuktangrepp, såväl inifrån som utifrån.

Invändig tilläggsisolering ger ofta problem
Det finns många exempel där en tidigare problem-fri källarvägg efter invändig tilläggsisolering och ytbehandling plötsligt ger upphov till fuktskador. Förklaringen är enkel. Den invändiga tilläggsisoleringen innebär att den gamla källarväggsmuren blir kallare än förut. Även om den totala fuktmängden i källarmuren inte ökar, så medför nedkylningen att väggens relativa fuktighet höjs. Den relativa fuktigheten är förhållandet mellan verklig ånghalt och ånghaltens mättnadsvärde, uttryckt i %. Hög relativ fuktighet ökar risken för röta och mögel på källarväggen. Situationen förvärras också genom att en höjning av temperaturen i källaren medför att inneluften tar åt sig mer vattenånga. Fuktbelastningen på källarytterväggen ökar ytterligare och väggen får ännu högre fuktinnehåll. Om dräneringen på väggens utsida är bristfällig uppstår ytterligare ett fuktproblem. Detta märks kanske inte så länge inträngande fukt kan avdunsta fritt från väggens insida. När väggen har isolerats och ytbehandlats på insidan förhindras avdunstningen och den inträngande fukten stannar istället kvar i väggen.

Utvändig isolering är säkrast

Den utvändiga isoleringen medför att källarmuren blir varm och torr. En höjd temperatur i väggen innebär att den relativa fuktigheten minskar, även om den totala fuktmängden är oförändrad. Med en utvändig värmeisolering kan man även öka den totala fuktmängden i väggen utan att relativa fuktigheten når en riskabel nivå. Det innebär att man kan höja temperaturen i källaren, utan bekymmer för den ökade fuktbelastningen på källarytterväggen.

Isoleringen ska tåla tryck och transportera vatten
En viktig förutsättning för att den utvändiga värmeisoleringen ska fungera på avsett vis är att isolermaterialet tål att användas i mark. Varken återkommande nedfuktning eller konstant jordtryck mot väggen får ge bestående nedsättning av isoleringens värmeisolerande förmåga, eller orsaka väsentlig sammantryckning av isolerskiktet. Värmeisoleringen måste också fungera som kapillärbrytande skikt, för att hindra att markfukt sugs in i väggen. lsolerskiktet bör även fungera som dränerande materialskikt, utan att särskilda krav för den skull måste ställas på återfyllnadsmassorna. Därför ska isolermaterialet ha en sådan porvolym att regn-eller smältvatten från markytan snabbt kan rinna igenom ner till dräneringsledningen. Stor porvolym hos isolermaterialet ger hög ånggenomsläpplighet. Den naturliga fuktvandringen inifrån och ut genom källarväggen stoppas inte upp utan kan fortlöpa obehindrat. Laboratorieprov visar att fuktvandringen ut genom källarväggen ger en påtaglig uttorkningseffekt. lsolermaterialet måste tåla många års jordtrycksbelastning mot väggen utan att sammanträngningen blir så stor att vattengenomsläppligheten försämras. Den angivna dräneringsförmågan ska kunna garanteras även efter 50 år

Sörj för god vattenavledning
En viktig förutsättning för att dräneringen av källarvägg ska fungera är att isolerskiktet står i god förbindelse med en dräneringsledning runt om huset. För att undvika att vatten tränger in i källaren vid stora regnvattenflöden, eller vid tillfälliga stopp i dräneringsledningen, rekommenderas en utvändig membrantätning på källarväggen till cirka 0,5 meters höjd över grundsulan. Väggens uttorkning försämras inte av detta. För övrigt är en enkel slamning eller putsning tillfyllest som utvändig behandling av källarväggen.

 

Ladda ned ”Så skall det dräneras – Steg för steg” nedan.

Nedladdningar

Dokument Ladda ner